I Göteborg har man tavlor på toaletten

Från mobil!

Test test
Envoyé depuis mon iPhone

Quest que c'est?

Idag lite efter lunch hände det något helt otroligt. Vi stod på trappen till oss när granndörren gick. Ut kom paret som bor däruppe med sitt barn. Barnet som för övrigt heter pojken, han är döpt till det. Men det är inte det som är storyn om här utan strax efter det kom det ut en tredje person. Det var Nina Persson som plötsligt stod i vår trädgård. Jag sa reflexmässsig hej och hon svarade blixtsnabbt med ett oväntat varmt "hej hej". Inte bara hej utan "hej hej". Jag blev genrerad och gick lite fram och tillbaka i några sekunder för att sen springa in i lägenheten.
Man kan säga att Nina Persson varit hemma hos mig. Man kan säga att jag och Nina Persson strosat runt i den gemensamma trädgården. Man skulle kunna säga att om inte Nina Persson varit gift och har ett barn hade förmodligen läget varit annorlunda. Jag är ju också gift för den delen. Men vilken dag det har varit hittills! Klockan är bara 18.47 och allt är möjligt

En dag kom tuppen hem

Av någon anledning pratade alla engelska, kanske för att få in en viss såpa-känsla den dagen

-Whoa man, I've got to tell you 'bout the best wrestling I've ever had!

-...

-This guy, Johnnie, man, he's amazing, we're like ying-yang man... EQUALS but opposites at the same time. It was cathartic! Tuppen var röd om kinderna och små bubblor av saliv samlades i mungiporna när han berättade så snabbt hans tunna läppar förmåddes forma ord och meningar

-Wow, he sounds... really nice, this Johnnie... 

-aawww, you have no idea, we were ALL OVER THE PLACE, there was not a single piece of furniture upon wich we didnt wrestle that night.. For more than half an hour, we just kept at it..

-Thats... Thats really... gay... really gay actually...

-All over the place... yeah... the kitchen table, the couch... up against the bathroom sink... took a  brake, had a beer and a smoke... then back in the saddle again for another round...bathtup, hallwayfloor...

-jeez dude, thats the gayest story i've ever heard from a straight person. 

-What? What the fuck man!! FUCK you, yeah, fuck you for saying that.

-It really is Tuppen, i'm just saying, it's a really gay story to be telling people like this...

-Yould never understand man, you're too... i dunno... to narrow-minded, yeah thats what YOU are.

-I dont appriciate your tone Tuppen.. 

-What!?! No shut up man, Im not listening to your sexist bullshit anymore! Besides you all KNOW I was asleep when that went down, and that was AGES ago!

- I dont know what youre talking about but its making me feel really awkward...

- You were implying... no? reffering to that time... no? no?! Well, fuck you for almost implying that of wich you appearantly didnt know of... that time.. fuck you man...

Hej, det är jag...

Har idag försökt fixa det här med stuga. På fjärde försöket så svarade Claes. Först lite kallprat sen kom jag till saken Stugan, får vi låna den? Givetvis fick vi låna den, de skulle bara vara där en vecka i sommar, gissa vilken?

MÖTESPROTOKOLL KRISMÖTET

Närvarande: Rödvinspoeten, SS Stewarts, Tuppen och Murre

Lokal: Lilla Kafferosteriet

Vid tangenterna: Rödvinspoeten

1. Boendefrågan
Murre har idogt försökt förmå sig till att ringa Klas. Dock utan resultat. Styrelsen gav Murre en deadline tills onsdag senast 18.00 "att få klarhet i skiten"
2. Tuppens vara eller icke vara
Tuppen har gjort en helvändning och lovat på heder och samvete angöra handöl 11/7. Styrelsen är "helt till sig av lycka"
3. Maten
Bordlades till senare krismöte
4. Rödvinspoetens liggvagn
Styrelsen har uppdagat att R.POET har bokat liggvagn. Styrelsen yrkade på att nämnde skall staffa 3 kg extra i ryggsäcken. Styrelsen tar beslut per capsulam.
5. Inställda arrangemang på aktivitesdagen
På grund av tuppens vara eller icke vara har en del arrangemang bokats av till ortsbefolkningens förtret. R.POET har emottagit en del hätska samtal rörande sin aktivitetsdag som verkar svår att blåsa av. Det rör sig om fyra tjejer som går sysslolösa och citat "obrukbara" SS Stewarts har trubbel med den lokala koscherleverantören. De berörda anmodas att lösa det hela snarast.
6. Rutten och fisket
R.POET har kungjort delar av rutten samt fiskevatten. Sällsakpet kommer traditionsenligt att ta sig från Enafors, med ett kort fiske vid Enaforsholm, till Handöl. Natten i Handöl blir det fiske i deltat Handölan/Enan. Ifrån villan kommer sällskapet att gå via Storulvån upp över Metteburretjakke. Slant kommer att singlas om vem som skall fiska av höljan i utloppet aka drottninghålet. Fokus kommer annars lite otippat att ligga på den övre x detta året. Efter två dygn vid denna välsignade plats kommer sällskapet att gå över Sattendurrentjarve (dödens berg) vilket är djävligt djärvt och sen får vi helt enkelt se!
7. Drycken
Styrelsen har enats om en obligatorisk Whiskykvot om en flaska per man. Dryck som medtages på eget initiativ uppmuntras. Druvor som premieras är Gamay, Pinot Noir samt Sauvignon blanc. Dryck som medtages innehållandes dessa kan medföra reducerad packvikt.

Att bevista en begravning

Det är dags för mig att begrava farfar. Jag har aldrig varit på en begravning och funderar lite på hur man skall uppföra sig när man är på sådant arrangemang. I kyrkan misstänker jag att det är ett spikat schema så det ska nog gå bra. Lite allvarligt nickande andra bänkraden och så en psalm på det! Men mottagningen efteråt? Är det en fest eller vad är det? Är det ok att dricka vin och bli lite salongad eller dricker man kanske bara kaffe? Ska man hålla tal? Om så är fallet har jag filat lite på ett:

Innan du dog bodde du i Göteborg, men jag känner knappt någon sorg. Jag träffade ju aldrig dig, men jag tror inte du var lej. Du bara drog när det blev lite strul, kanske du bara ville ha kul. Men nu glömmer vi det för jag är på din begravningsfest och allt är bäst!

missförståndet

Där låg han igen och skedade bakfyllan, murre hade haft en blöt kväll och nu fick han ingen ro. Men det var inte bara murre som inte var på topp, även bakfyllan hade börjat känna av kval och misstro. Visst, murre skulle aldrig vara otrogen, scout som han är, men varje gång de låg där tillsammans i morgonljuset fick bakfyllan en känsla av att det inte var henne som murre egentligen ville ha. "ååååh, jag vill dööö" kunde det låta... "döden, vart är döden, jag längtar efter döden!" kunde han säga halvt sovande med torkat saliv i skägget.

Så bakfyllan beslutade sig till sist för att göra det enda rätta och låta murre gå vidare, det var ett beslut som bara hon kunde ta. En söndagmorgon knackade hon på dödens dörr:

-jag ger mig, du vinner, sa bakfyllan, det är inte mig han vill ha

döden, som just vaknat, förstod hur det låg till och försökte inte ens dölja sanningen

-det är sant, jag har ofta krupit nära murre och andats honom i nacken så att fjunhåren blir vita av frost, han står mig närmare än jag vågat erkänna, erkände döden och försökte möta hennes blick

-när vi ligger där tillsammans om morgonen så är det bara dig han tänker på, jag skulle tillochmed kunna säga att han verkar lätt obekväm i mitt sällskap, bakfyllan trevade på de sista orden, även om hon vetat en längre tid gjorde det ont att säga det högt

-men, det är inte som du tror, sa döden, jag tror vi båda är på väg att begå ett ödesdigert misstag. Ty även jag har haft mina tvivel och känt att det är någon annan han hellre skulle vilja spendera sina kvällar med. Jag tänkte precis gå hem till dig och säga som det var, att det är dig han älskar. Varje kväll när jag skrider in i rummet och försöker komma honom nära, när vi äntligen är ensamma, sträcker han sig direkt efter flaskan! Han dricker sig redlös och går hem till dig innan dagen gryr. Du förstår hur det känns för mig! även döden darrade på rösten och under huvan kunde man kanske ana något fuktigt i ögonvrån

-hur skall vi då lösa vårt dilemma!? Kan det vara så att han har känslor för oss båda? frågade bakfyllan

Det verkar inte bättre...

Döden som såg möjligheter där andra ser hinder föreslog kvicktänkt:

-Jag är ju nattmänniska, jag har nästan bara ork för murre på kvällen, det är ju därför vi aldrig träffas. Du är mer av en morgonmänniska, om jag förstått det hela rätt. Kan vi inte dela på honom?

Bakfyllan tänkte efter och svarade:

-Jo, så får det bli! Jag orkar ändå aldrig stanna uppe längre än till middag. Tänk vilken tur att jag samlade mod och knackade på din dörr!

Och så levde de lyckliga resten av livet, alla tre.

blomstertid

Så än en gång står kassarna gröna och tunga i varje hörn. från vardagsrummet hör jag barnens ivriga tjatter, det är något på tv värt deras uppmärksamhet och jag får en stund för mig själv. I veckor har vi planerat för morgondagen, strömmingen är sur och snapsen livgivande men fan så bitter. Solen har legat på bra under våren och potatisarna är gödslade, vattnade och kupade, med en kärlek som endast en stolt far kan förstå.

Det kommer att bli en sen kväll trots all planering, skjortan, som strax kommer att vara skrynklig av dans och grönspräcklig av färskt gräs, skall strykas för sakens och husfridens skull. Fläderblomssaften ligger i frysen outspädd och trots att den är ett par år gammal, gudomligt välsmakande, i den här värmen kommer vi nog behöva minst två liter. Till färdkost blandar jag lite nötter och russin i en påse där jag lagt några bitar frukt & mandel-choklad i botten.

Dans-kassetten måste jag spela in, bland de svenska sommarklassikerna kanske jag skjuter in en Bob Marley-låt om kärlek eller Dire Straits, jag tänker portobello road, den är så vansinnigt svängig. I källarförrådet skall jag se om jag kan skramla ihop delar och däck till tre fungerande cyklar, kanske är murres bmx för liten i år, då får han åka bak på min Monark. Tuppens trehjuling behöver bara lite olja och jag skall göra en ny knatter-flärp, hans min i backarna bakom kyrkogården är värt varenda sekund av olidligt oljud när han far fram med ett monotont krrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr...

Än så länge har jag tiden för mig och jag slår upp en stadig rom, för nattsömnens skull, min kropp är tung.

Imorgon är det dags, och innan jag slår igen boken för den här sidan av sommaren ber jag till vädergudarna, låt solen skina på vår lilla fest. 

Glad midsommar!

and then the belt

min chef, tillika den enda britten i den brittiska puben, hade alltid lite grus i ögonen när han kom till jobbet. Försiktigt krafsade han med fingret i ögonvrån, gapade lite halvt, som om han verkligen koncentrerade sig. "what the fuck is this 'bout you wearing t-shirts under your work-shirts?! it doesnt work like that aawight? Look, if youre wearing a t-shirt under your shirt you neeeeed to close it all the way up, i cannot stress this enough. Dont leave your shirt open unless youre ready to do it like this!" med en förvånansvärt snärtig handrörelse knäppte han upp den översta knappen på skjortan och blottade lite för mycket av ett väldigt hårigt bröst. Jag höll mig snabbt för munnen för att inte kräkas, bristen på självdistans låg tung och trögflytande som thamesen själv i hela rummet. "mhmm, that's right, and do buy a belt as soon as you can mate"

Så ut i staden begav jag mig, på jakten efter ett skärp. Detta mytomspunna verktyg som jag aldrig använt till annat än att hänga en Erik Frost-dolk i. Billigt skulle det vara också. Jag gick såklart till gapen där jag köpt mina fula byxor ett par dagar tidigare(that's right, i got the gap-ass!). Snabbt konstaterade jag att skärp generellt är fula och uppseendeväckande, men jag köpte ett för fyra pund, det var kantigt och halv-diskret. Hemma snodde jag läderremmen runt midjan och poserade framför spegeln. Nej, sa jag till mig själv, det här går inte. Mitt byxskrev ser ut som en ledsen häst. Skärpet blev liggandes i min väska under resten av min vistelse i london. Jag har inte tänkt mer på det här tills för en vecka sen när jag var i milano med mina nya byxor. Plötsligt slog det mig, de här byxorna är för stora och behöver ett skärp. De satt för långt ner, nuddade nästan marken och min hållning blev lidande. Dagen efter smet jag från mitt resesällskap när de gick för att ta sin siesta. Jag sprang gata upp och gata ner, blicken flackandes och andningen tung. Jag har inte mycket tid nu tänkte jag. Till slut såg jag en väskaffär med mängder av eleganta läder-väskor och en hink med paraply. De hade skärp! och var bättre köpa ett franskt läder-skärp än i italien? Pierre, hette mitt skärp och det satt som en smäck. Helt plötsligt förstod jag det där jag saknat så länge. Jag rätade på ryggen, byxorna satt kvar, tog ett par steg. Nej, jag behövde inte stanna och dra upp dem, TROTS att jag tyngt ner byxorna med nyckelkortet till hotellrummet. Fantastiskt, sa jag högt och drog till mig blickar. Det här är början på en ny era, tänkte jag. Jag krafsade  mig lite snabbt i ögonvrån och utan stanna eller tveka på målet knäppte jag upp en knapp till på skjortan och lät tre svarta hårstrån möta solen vid medelhavet. En ny era, sa jag lite för högt för mig själv...

Whats brewing?

Vi kikar in på Mästerhenriksgatan där Daniel enligt rykte börjat brygga öl igen:

-Whats cooking? Eller whats brewing kanske man skall säga!?

- Eh, öl såklart!

-Ok, du har ju inte bryggt på ett tag nu sedan flytten, vad fick dig att komma igång just nu?

-Det hela började med att jag hittade ett gammalt jästpaket, LONDON ESB, ett såntdär smackpack. Det hade gått ut sen länge men jag tänkte vafan så jag smackade det. Och efter två dar sprängde jästsvamparna nästan paketen! Så nog var det liv i dom alltid! Hhaha.

-Ok men jag ser inte så mycket bryggarprylar här i köket?

- Nej det är ju för att jag håller på med förkulturen nu, man kan säga att jag fördubblar de aktiva jästsvamparna till den riktiga brygden!

- Ok vad är det för öl vi kan vänta oss?

- En fläderblomsöl och en vanlig bitter, den första kan bli hur djävla god som helst! Vi har ju fläder i trädgården så jag skall plocka ner alla blommor innan min fru gör saft på dem!

- Ok, det här med ölbryggning och förhållande hur rimmar det?

- Nja det går väl kanske inte hand i hand, igår hotade hon med att jag fick flytta om jag skulle börja brygga igen, så jag får brygga i smyg kan man säga. Annars får man ju generellt ligga mycket som bryggare. En riktig klassiker på krogen är ”ska du med hem och kolla på mitt bubblande jäsrör?” Sen är det klart! Haha! Min kompis Simon som också har ett bryggeri fick en hel del med just den linen på Debaser. Så överlag rimmar det rätt bra med öl och tjejer kan man ju säga!

- Ok, när är ölet färdigt?

- Om en 4 veckor säger jag spontant men man vet aldrig med bryggning! Det hela krockar med handölresan så ett mål är att den jäser ut den veckan så kan jag kalla det handölölen fast den aldrig varit där!

- Ok, tack för oss och lycka till!

- Tack som fan!

först på båten är rorsman

men vem ordnar boende egentligen? jag sover ju under mitt skägg såklart.

murre, när du bokar din biljett kan du välja platsnummer såg jag, eller välja att sitta nära. sitt nära mig som sitter på vagn 55, plats 46. 8e juli, 17.17 från malmö. det är du och jag

sheisse

jag vet att det är uttjatat. Men det är verkligen ben-dumt hur fastighetsbolag sållar bort mig när de väljer hyresgäster. Här kommer vi, två unga trevliga män, fasta jobb har vi, GODA rekommendationer från olika personer och inget ont i blicken. Men nej, de vill inte ha två unga män för de brukar inte bo så länge på samma ställe. Så kan man ju inte göra, det är inte modernt! Nu kommer jag antagligen att börja knarka, bli av med jobbet och bo i utkanten av beijers park. Under en buske med vita bär som knäpper när man kastar dem i marken ser jag framför mig. TACK FÖR DET LIFRA!

Idag hände det

Vi har haft en ungsform med janssonsfrestele i trappen sedan påsk. Andra dagen sa jag och A till varandra att "vi får inte glömma att ta in jansson" Efter några dagar - vi tar den när vi kommer hem. Efter en vecka - ta nu för in formen för fan. Efter två veckor slutar vi prata helt om formen och den har stått där sedan dess.

Men idag tog jag in den.

vi är ledsna att jag blev så full på din fest

men det enda riktiga sättet att visa tacksamhet och uppskattning är att dricka upp bjud-spriten. det har man alltid sagt

att taga till italianes hypotetiserar jag

att man kanske inte har med sig någon guide-bok när man åker på tjänsteresa och att staden i Italianes kanske inte är den mest lättillgängliga. vidare ser man en lovande skylt alternativt ingång, en meny som erbjuder avsmaknings och priser som skvallrar om fullsatta salar och bittra franska kockar i höga hattar och höga sommelierer. kanske går man dit dagen efter för att man inte hittat något annat, kanske kommer man dit runt åtta för att finna matsalen tom, förutom den enstaka kollegan som dricker en GT i väntan på brödet och för att de inte har någon vermouth att blanda en riktig drink på. att musiken kan tillhöra den sämre sorten och att james cunt och beatles tolkas av en synthig saxofon alternativt el-piano. antagligen kan de inte göra en avsmaknings utan skaldjur och en får nöja sig med femrätters och vinpaketet kostar antagligen en femtedel av vad det skulle kostat hemma. kanske är lokalen lika orange som den är tom och kanske går kockarna hem när desserten är beställd och kanske att man trots likgiltighet inför de tveksamt komponerade maträtterna tycker att råvarorna var av yppersta kvalitet, att man dricker upp sina viner och att chefen kanske blir lite lite packad och kanske gömmer han en nöt som gömt sig i en choklad under en antagligen kanske ful ljusstake. antagligen var maten ändå helt ok och antagligen tycker man att det var en helt ok kväll i italianes när de elektriska persiennerna går igen och jag bestämmer att inatt, inatt skall jag sova på rygg och snarka som en god sömn kräver.