måndag 23 juni 2008

Att bevista en begravning


Det är dags för mig att begrava farfar. Jag har aldrig varit på en begravning och funderar lite på hur man skall uppföra sig när man är på sådant arrangemang. I kyrkan misstänker jag att det är ett spikat schema så det ska nog gå bra. Lite allvarligt nickande andra bänkraden och så en psalm på det! Men mottagningen efteråt? Är det en fest eller vad är det? Är det ok att dricka vin och bli lite salongad eller dricker man kanske bara kaffe? Ska man hålla tal? Om så är fallet har jag filat lite på ett:

Innan du dog bodde du i Göteborg, men jag känner knappt någon sorg. Jag träffade ju aldrig dig, men jag tror inte du var lej. Du bara drog när det blev lite strul, kanske du bara ville ha kul. Men nu glömmer vi det för jag är på din begravningsfest och allt är bäst!

1 kommentar:

  1. Gud vad jag ångrar att jag inte bestämde mig för att följa med på jordfästningen av våran farfar.... Att få se dig på en sådan tillställning skulle garanterat vara värt resan till Göteborg!
    Snälla läs dikten eller skriv den åtminstånde på ett kort och lägg vid kistan, då kommer den med i boken till de anhöriga.... kra,kram sis

    SvaraRadera