blomstertid

Så än en gång står kassarna gröna och tunga i varje hörn. från vardagsrummet hör jag barnens ivriga tjatter, det är något på tv värt deras uppmärksamhet och jag får en stund för mig själv. I veckor har vi planerat för morgondagen, strömmingen är sur och snapsen livgivande men fan så bitter. Solen har legat på bra under våren och potatisarna är gödslade, vattnade och kupade, med en kärlek som endast en stolt far kan förstå.

Det kommer att bli en sen kväll trots all planering, skjortan, som strax kommer att vara skrynklig av dans och grönspräcklig av färskt gräs, skall strykas för sakens och husfridens skull. Fläderblomssaften ligger i frysen outspädd och trots att den är ett par år gammal, gudomligt välsmakande, i den här värmen kommer vi nog behöva minst två liter. Till färdkost blandar jag lite nötter och russin i en påse där jag lagt några bitar frukt & mandel-choklad i botten.

Dans-kassetten måste jag spela in, bland de svenska sommarklassikerna kanske jag skjuter in en Bob Marley-låt om kärlek eller Dire Straits, jag tänker portobello road, den är så vansinnigt svängig. I källarförrådet skall jag se om jag kan skramla ihop delar och däck till tre fungerande cyklar, kanske är murres bmx för liten i år, då får han åka bak på min Monark. Tuppens trehjuling behöver bara lite olja och jag skall göra en ny knatter-flärp, hans min i backarna bakom kyrkogården är värt varenda sekund av olidligt oljud när han far fram med ett monotont krrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr...

Än så länge har jag tiden för mig och jag slår upp en stadig rom, för nattsömnens skull, min kropp är tung.

Imorgon är det dags, och innan jag slår igen boken för den här sidan av sommaren ber jag till vädergudarna, låt solen skina på vår lilla fest. 

Glad midsommar!